Usch, vi har haft en superjobbig kväll här hemma. Berättade för barnen om Cesar och Timothy bara skrek rakt ut, han skrek och grät, trodde att han skulle svimma, han blev så ledsen. Alex sa bara jaha, han är ju lite för liten för att förstå, men Timothy....mitt hjärta brast när jag såg hur ledsen han var. Sen började han tycka synd om vår andra katt som inte har nån kompis längre och bad oss att köpa en ny katt till honom, en som såg ut som Cesar så att han inte skulle märka att han var borta. Lite senare när han lugnat sig så började han prata om människor som dör och han trodde att farfar skulle dö först av oss för att han är så gammal. Sen så kom han på att en kompis på dagis har en farfar som fyllde 102 och han är inte ens död :-) roliga tankar har barnen iallafall. Nu är det godnatt, är helt utmattad efter den här dagen.
8 kommentarer:
Åh... stackars liten! Ni är i mina tankar. Kram ♥
Tänker på er!
Å fy vilken jobbig dag och kväll ni har haft. Skickar en liten kram via telepati.
Tänker på er.
barn klurar ut saker på helt underbara sätt... sköt om er. kram.
Skickar en stor kram!!!
Oj oj... ja, det är svårt och bra att prata med barnen om döden. De bjuder ju ofta på härligheter, mitt i det hemska. Linus konstaterade häromdagen att Johan och jag skulle dö före honom och så frågade han (med bara lite oro i rösten) om han skulle kunna klara sig själv då, när vi dog. Sen kom han på att "då får jag göra vad jag vill" och började plötsligt låta som om det skulle vara något riktigt positivt... lilla skrutten. Kramar till er!
Men lilla.. =(
Det är så tufft att förklara för barn, men dom tar det ju onekligen på sitt sätt ;)
Åååå... Stackars Cesar och stackars Timothy. Känner så med er allihop. *skickar kramar*
Skicka en kommentar