Gårdagens teaterbesök gick finfint tills lilla Ida sjöng lille katt och när hon var färdig slängde katten genom luften över scenen och in i väggen och katten skrek majaaaauuuuu. Då började Timothy gråta helt förtvivlat och det gick inte att trösta honom, han ville hem, han ville till sin lillebror, så när det blev paus så åkte vi hem. Jag försökte förklara att det inte var en riktig katt, men han sa att han minsann hörde katten skrika. Det är inte lätt när man är uppväxt med 2 katter.
Men sushin var god!
1 kommentar:
Dessa barn... tur att sushin var god! Är här och kikar då och då...
Skicka en kommentar